I tillvarons utkanter syns jag ibland
Där finner jag det som är udda
När tillvaron har börjat bli alltför jämn
och tristesskänslan kastar sin skugga
Jag strövar omkring
bortom allt som är känt
och återupptäcker min källa
Där stannar jag sen
tills jag återigen
har fastnat i tillvarons fälla