Vi var vänner
på väg hem från dansen
Och vi ville
ta vara på chansen
Det var nånting
som fick mig att stanna
Efter det
blev jag aldrig densamma
Solen sken
när jag stod vid ditt fönster
och du varnade mig
för ditt mönster
Jag förstod nu
var vi skulle hamna
Efter det
blev jag aldrig densamma
Det blev två år
men kändes som fem
Jag gick in för
att skapa ett hem
För du trodde
du skulle bli mamma
Efter det
blev jag aldrig densamma
Jag var redo
att viga mitt liv
Men du blev
bara provokativ
När du lämna’ mig
stod jag och stamma
Efter det
blev jag aldrig densamma
Ingen annan
har tillfört mig mer
trots att jag
har haft så många fler
Du må kalla dig
min gamla flamma
Efter Dig
blev jag aldrig densamma