Stillheten lägrar sig åter
Efter ett välbehövligt tvärdrag
av kompensatoriska aktiviteter
Jag har kommit hem
Efter en lång färd med ett enda mål
Att säkra min försörjning
Stillheten lägrar sig åter
Efter ett välbehövligt tvärdrag
av kompensatoriska aktiviteter
Jag har kommit hem
Efter en lång färd med ett enda mål
Att säkra min försörjning
Jag har påbörjat en uppgradering av livet!
En ny version som inte hänger sig hela tiden
och sedan måste startas om.
En betydligt stabilare version än den tidigare.
Snabbare dessutom – och effektivare.
Som jag har väntat på den här uppgraderingen!
Den är dock inte bakåtkompatibel med mina gamla vanor
så dom behöver också uppgraderas.
Fast många av dem är så gamla att de har slutat tillverkas…
Alternativet är att jag skaffar mig helt nya vanor istället.
Det kanske vore bra nu när jag ändå är på gång!
Fast hårdvaran skulle nog också behöva bytas ut då.
Vet inte ens om den klarar att köra Livet 2.0.
Tror väl knappast det – jag har ju haft den väldigt länge.
Kanske vore det enklare att köra vidare med Livet 1.0 ett tag till?
Så får det bli! Det verkar minst besvärligt.
Vi är alla på resa genom livet
Några av oss reser all inclusive
Andra har bara en flygstol
Någon har glömt sitt pass
Vissa har ingen biljett
Jag sökte den balans
som jag trodde fanns
någon annanstans
Inte förrän jag slutade
såg jag vartåt det lutade
varpå den återvanns
Jag brukade trivas i stan
men låg alltid före
så det var mycket jag saknade
som ännu inte fanns där
Trettio år har gått
och nu finns allt det jag saknade
plus mycket mer därtill
Men nu vill jag inte ha det längre
I synnerhet inte allt det där andra
Därför har jag lämnat stan
Kanske är jag fortfarande lite före
eller så har staden kört om mig
När ingenting har gått min väg
och fast jag nästan skäms
så har det hänt att vissa dar
har krönts med dekadens
När inget hänger över mig
Då kommer livet tillbaka
Då hör jag fågelsången
Då känner jag solen mot min kind
Då andas jag djupare
Då flödar lyriken
När inget hänger över mig
Om vägen delas i två
vilken väg ska jag då gå
när jag inte har nåt ärende
eller resmål jag vill nå?
Ska jag ta den som är större
för att säkrast komma fram
eller ta den som är mindre
mot ett resmål utan namn?
Men om båda två är lika
och tycks gå åt samma håll
ska jag då på ödet lita
att det spelar ingen roll
vilken väg jag nu än väljer
för att fortsätta mitt liv –
kanske vägen själv förtäljer
vad mitt öde kommer bli?
Om jag bara lyckas tystna
för att lyssna till det svar
som finns djupt i varje vägsjäl
och som alla vägar har
Jag vet precis hur det började
men inte hur det slutar
Jag kan möjligtvis uppfatta
vartåt det lutar
Men det kan va’ fel
och det kan va’ rätt
Att avgöra vilket
är inte så lätt
Jag vet precis hur det började
men inte hur det slutar
Jag står fortfarande kvar här
kvar på samma ruta
För varje nytt steg
jag tar i mitt liv
blir vägen mer tydlig
mer definitiv
Det skrämmer och lockar
på en och samma gång
Precis som att lyssna
på sirenernas sång
Att komma närmare faran
bara för att njuta
Jag vet precis hur det började
men vet inte hur det slutar
När livet gör ont
vill man inte va’ med
Fast alternativet
gör ont även det
Något stort håller på att hända
Något stort håller på att ske
Det är nästan så du kan känna
eller uppleva vad det e’
Runt omkring oss och inuti oss
pågår livet i varje vrå
Men så ofta det går förbi oss
vilken gåva det är att få
Något stort håller på att hända
Något stort håller på att ske
Du har chansen att återvända
till att uppleva hur det e’
Utan annat än dina sinnen
Utan något som stör din ro
Utan planer och utan minnen
Utan åsikter – utan tro
Något stort håller på att hända
Något stort håller på att ske
Det är livet som du kan känna
om du väljer att göra det
Hur ska alla vi
nånsin kunna bli
en hel värld i harmoni
När jag inte ens
kommer överens
med min egen existens
Om jag lever eller ej
är ingen skillnad för mig
För jag är inte längre
den som dör
Om jag gör nåt eller ej
är ingen skillnad för mig
För jag är inte längre
den som gör
Var jag är någonstans
saknar helt relevans
om jag är det enda
exemplaret
Och på frågan som jag ställt
blir mitt svar nu parallellt
”Att vara eller icke vara”
Det är svaret
Den tråkiga smaken av likgiltighet
kan blandas med smaken av leda
Då får man en aning om hur min diet
av ensamhet smakar en fredag
Det pågår nåt där borta
som inte är mitt liv
Det hade kunnat vara det
Det skulle kunna bli
Men livet som jag lever
det pågår inte där
Nej livet som jag lever
det pågår där jag är
Så mycket intressantare
det är att vara med
i livets själva mittpunkt
än någonstans breve’
Här händer det som räknas
och djupast angår mig
Så är det för oss alla
fast var och en för sig
Det pågår nåt där borta
som inte är mitt liv
Att ens fundera över det
blir blott ett tidsfördriv
Det känns som en sån dag idag
En sån då man sätter på sig morgonrock
istället för kläder
Det känns som en sån dag idag
En sån då det inte spelar någon roll
vad det är för väder
För jag jag vill inte gå ut
eller fatta beslut
som kan störa min sinnesstämning
Bara sätta mig ner
och ta in allt jag ser
bortom vardagslivets fördämning
Det känns som en sån dag idag
En sån som bara dyker upp
när man minst anar
Det känns som en sån dag idag
En sån som man kan ge sig själv
istället för kramar
För när jag sitter här
är jag nästan kär
i min känsla att bara vara
Fastän dan är sig lik
är den ändå unik
Det är inte så lätt att förklara
Det är en sån dag idag
Det sker en rörelse
när hjulet snurrar
Livets hjul – det snurrar på
Det snurrar runt
och det går framåt
Men där finns stillhet – ändå
För just i mitten av livets nav
roterar inget åt något håll
Och i den punkt där allt är stilla
där spelar inget – någon roll
Det sker en rörelse
när hjulet snurrar
Livets hjul – det snurrar på
Men varje punkt
består av tomhet
och där är stilla – ändå
Livslust är min livsluft
Jag andas den och njuter
Ibland ett tidlöst andetag
Ibland några minuter
Att få leva sitt liv
i obemärkthet
är en ynnest
för alla som vet
att den välkände
trots all sin framgång
saknar lyxen
att röra sig fritt
och med sorg
från ett liv på hotellrum
längtar ut
till det liv
som är ditt
Jag har lärt mig att inte ha bråttom
utan njuta av stegen jag tar
För dom steg som leder mot målet
blir till minnen som sen lever kvar
Och när det en dag är dags att summera
vad du faktiskt har gjort med ditt liv
lär du märka att stegen var flera
än dom mål som passerat förbi
Jag har lärt mig att inte ha bråttom
utan njuta av varje sekund
Ty den tid som jag förr hade gott om
har förvandlats till just denna stund
Det väger lätt när du säger att du värnar
om dom svaga och om hela vår planet
när du själv utan att se det är problemet
Men du är långt ifrån den enda som är det
Det väger lätt när du har åsikter om saker
som du inte tänkt igenom särskilt väl
utan använder istället den agenda
som du använt varje gång som du haft fel
Det väger tyngre om du visar genom handling
att du själv är den förändring du vill se
Att du lever dina drömmar och visioner
och det liv som leder fram till just det
Men det är tungt för du har ack så många plikter
att du inte hinner med att vara sann
mot idealen och principerna du hyllar
Men du gör i alla fall så gott du kan
Och vi har ju alla våra fel och brister
Just i ditt fall är problemet hyckleri
Detta delar du med fler än en minister
som i högmod säljer ut demokrati
Det väger lätt den dag du ser med egna ögon
att världen redan är fullkomlig som den är
Att vi får leka här en livstid med varandra
och låtsas bry oss om dom andra som är här
Ett liv har gått
och jag har fått
min livserfarenhet
Det är så dags
när jag nu strax
ska glömma allt jag vet
Senildement
när allt som hänt
var värt att skrivas ner
Min memoar
är inte kvar
ty livet både tar
och ger
Idag gör jag ingenting särskilt
precis som jag gjorde igår
För när man gör ingenting särskilt
så är det nånting man förstår
Som man vanligen brukar missa
under vardagens göromål
Under upptagenhetens fernissa
finns förståelsen som jag når
Om hur härligt det är att leva
ett så underbart liv som mitt
Ja jag känner mig priviligerad
som kan leva mitt liv så fritt
Och då blir jag väldigt tacksam
över livet jag har just nu
Och samtidigt väldigt aktsam
om varendaste liten minut
För jag vet att det är en ynnest
att få leva det liv jag gör
Utan sorger och utan bekymmer
som en livets observatör
Ja jag ser hur dom andra ilar
mellan vardagens alla besvär
Medan jag tar det lugnt och vilar
och är nöjd med hur livet är
Idag gör jag ingenting särskilt
precis som jag gjorde igår
För när man gör ingenting särskilt
då är det nånting man förstår
Jag har just ingen brådska
när jag i skogen går
längs stigen här på berget
bland lingonris och snår
Jag har just ingen brådska
för dagen den är min
Precis som hela livet
när allt kommer omkring
Så varför inte stanna
och se sig om en stund
Kanske kontemplera
och komma underfund
Med jordelivets mening
och vardagslivets mål
Jag kanske inte ser dom
jag kanske ej förmår
För huv’et mitt är riktat
mot bergets högsta höjd
Och toppen som jag siktat
ska få mig att bli nöjd
Fast jag har inte bråttom
mot toppen som jag ser
För när man står däroppe
då ser man bara fler
Så jag har ingen brådska
när jag i skogen går
längs stigen här på berget
bland lingonris och snår
Jag har just ingen brådska
för dagen den är min
Precis som hela livet
när allt kommer omkring
Ta mig som jag är
och låt sinnet vara öppet
Allt får vara med
när vi reser utan mål
Ta mig som jag är
och låt verkligheten flöda
varje gång vi möts
på vår resa utan mål