Lugnet efter stormen
är det lugnaste av lugn
liksom ljuset i en tunnel
är det ljusaste av ljus
Allt blir lätt som följer
på en börda som var tung
och inget kan bli tystare
än ljudet från en mus
Lugnet efter stormen
är det lugnaste av lugn
liksom ljuset i en tunnel
är det ljusaste av ljus
Allt blir lätt som följer
på en börda som var tung
och inget kan bli tystare
än ljudet från en mus
Att stå innanför
en balkongdörr
istället för
ett vanligt fönster
Ger mig en känsla
av rymd och frihet
från alla mina
invanda mönster
I’m doing it for every reason
That’s what makes it fun
So much more enjoyable
than doing it for one
Jag har gjort det jag måste göra
men inte allt som behöver göras
Det får bli någon annan dag
när min pliktkänsla vill förföras
När jag inte har nåt val
blir det enkelt och bekvämt
Därför låtsas jag ibland
att jag inte har nåt val
Vad är det som är på tok med dig
Du verkar ju va’ en härlig tjej
Men nånting jag ser bekymrar mig
Vad är det som är på tok med dig
Vad är det som är på tok med dig
Det kan knappast va’ nån större grej
För allt som jag ser är helt okej
Vad är det som är på tok med dig
Jag ser vad som är på tok med dig
Det som gör att du kanske får ett nej
trots att du är en sådan härlig tjej
Du tror att nåt är på tok med dig
Jag kan om jag vill
men jag vill inte
och jag väljer därför
att låta bli
Den som vill
utan att kunna
blir ett offer
Den som kan
utan att vilja
är däremot fri
Jag får inget gjort
Ändå får jag det
Utan ansträngning
Det är nog därför
Det känns som att
Jag får inget gjort
Världen utanför
blir mindre intressant
när världen innanför
tar över
Ändå gör du kanske
likadant
fast du inte ens
behöver
Jag har varken bråttom
eller inte bråttom
Jag är varken på väg
eller inte på väg
Jag är både hungrig och mätt
samtidigt som jag varken
är hungrig eller mätt
Och paradoxalt nog
känns det inte ens paradoxalt
När du står där i duschen
Blundar och låter vattnet skölja
över konturerna av din hjässa
Som du gjort så otroligt många
gånger förr under ditt liv
Vem är det då som duschar?
Är det samma person som den
som duschade när du var tjugo?
Eller är det en annan person
som står där och duschar idag?
Vem av dem är det när du tänker efter?
Vem av dem är det när du känner efter?
När du står där i duschen
Jag går i väntans tider
sedan ett år på ett ungefär
Och inser sent omsider
att jag inte vet vad det är
Som jag går och väntar på
Som jag tror att jag ska få
den dag min väntan är över
Blir allting som vanligt då
För hur ska det annars gå
med allt jag tror jag behöver
Eller väntar jag på nåt nytt
Kommer allt vara som förbytt
och är det bra eller dåligt
Jag börjar inse att ingen vet
Och min förmodan är att just det
får mig att vänta så tåligt
Worlds are colliding
Afar and up close
Gaps keep extending
Polarity grows
Action is futile
Non-action too
Do what you care for
That’s what I do
Den enda
som förstör ditt liv
är du
Alla andra
är där
för att hjälpa dig
Men du är alltför
upptagen
med att förstöra
ditt liv
för att märka det
Den lättnad jag kände
när allt var klart
går inte att beskriva
som något annat än
Frihet
Jag kan nu lämna allt
och bara gå vidare
utan att vara begränsad
av mina tidigare bojor
Jag kan se på dig
utan att se dig
om jag undviker din blick
Jag kan ta på dig
utan att nå dig
om jag just då inte fick
För när blickar möts
så sker allt det
som annars aldrig sker
Och när kroppar möts
så förändras allt
av att båda parter ger
Jag väntar på att väckarklockan ska ringa
Jag är redan vaken
Men jag går inte upp förrän klockan ringer
Jag brukar gå upp då
Jag vet inte varför jag redan har vaknat
Det har inte hänt förr
Så jag vet inte vad man gör när man vaknar
innan väckarklockan ringer
Kanske borde jag gå upp ändå
Men vad ska jag göra uppe
Det känns enklare att ligga kvar
och göra som jag är van vid
Väckarklockan ringer nog snart
och allt blir som vanligt igen
Jag ser fram emot det
för nu är jag ju vaken i onödan
Vägen dit
var lättare än vägen hem
För därhemma
var allt som vanligt igen
Vägen dit
var mera som ett äventyr
Resan hem
kändes bara lång och dyr
Jag är troligtvis på flykt
ifrån tristessen
Men det verkar
som att vanans makt är stor
För jag föredrar ändå
att känna pressen
från mitt vardagsliv
i huset där jag bor
Besvikelsens svallvågor går höga
när jag inser att min hjälte är som jag
Hans ynkedom tilltalar mig föga
som förklaring till att vi är lika bra
I farans riktning
ligger allt det där
som du tror
att du är rädd för
Men ganska snart
lär du upptäcka
att det är riktningen
som är faran
Vissa saker vill jag inte kunna
Trots min höga intelligens
Trots att jag faktiskt förstår
Vissa saker vill jag ha hjälp med
av folk som kan mer än jag
och som trivs med sin kunskap
Jag skulle kunna lära mig allt
men det vill jag helt enkelt inte
Jag vill lära mig det jag vill kunna
och det kommer att forma mig
till den jag vill vara
Det hela är egentligen mycket enkelt
Vissa dagar ids jag inte diska minsta tallrik
Överallt står tallrikar från frukosten, lunchen,
middan och alla mellanmål
Vissa andra dagar räcker det med att jag får syn
på en använd tallrik så blir den diskad
innan den ens hinner blinka
Dessa två typer av dagar är extremt olika
Men jag vet ändå inte vilken jag föredrar
Det är ju precis lika tillfredsställande
att låta bli att diska vissa dagar
som att diska undan direkt vissa andra dagar
Som vågtopparna och vågdalarna på livets hav
Jag är nöjd med det lilla
och blir tacksam och glad
när min värld är helt stilla
om så bara ett tag
Utan plikter och ansvar
Utan krav eller mål
Inte ens några tankar
Ingenting att förstå
Jag är nöjd med det lilla
fast för mig är det stort
att få njuta av känslan
när jag ingenting gjort
I seem to love whatever I do
Not beforehand
And not at first
But as soon as I’ve got into it
So I have to be very wary
About what I choose to do
So I don’t start loving
Something that’s not good for me
Because sometimes
I just continue
Because I love it
Whatever it is I’m doing
This has been very detrimental
To my health
To my well being
Because this love is blind
Am I sick
Am I neurotic
Or am I in love with life itself
Just being here and now
Who the hell knows
Who the hell can tell
What this love is
Whether it’s virtue or vice
I certainly can’t
I’m much too involved
To see clearly on this
Even in retrospect
It’s my modus operandi
It’s just the way I am
Sometimes I like it
Sometimes I don’t
All I want to know
Is this a common trait
Or am I the only one
Who is afflicted with it
And if there are others
How do they handle it
Are they in therapy
Or in a monastery
Is it curable
Will it go away
Or is it a blessing
To be used diligently
Jag älskar natten
För mig är den frihet
Den har bara en regel
Man ska sova då
Men genom att bryta
mot denna enda regel
så uppnår jag en frihet
som dagen ej rår på
En frihet bortom alla
borden och måsten
som hör dagen till
En frihet att göra
precis vad jag vill
Jag är klarvaken
mitt i natten
och ändå tacksam
Att vara klarvaken
är en ynnest
när det än händer
Så var klarvaken
och tacksam
när det finns tid
Förr eller senare
kommer sömnen
ändå att ta vid
På något sätt måste det ha gått till
Fast utan att jag riktigt förstod
Att det skulle bli så här
Vad gjorde jag egentligen?
För att det skulle bli så här
När jag faktiskt inte ville det
Jag minns att jag hade goda skäl
Åtminstone till en början
Sen blev det mera som en vana
En ganska dålig vana
Jag var nog ganska kluven
När allt kommer omkring
Och visste nog hela tiden
Att det var en svår balansgång
Och den klarade jag alltså inte
Det var därför det blev så här
Det är bara att konstatera
Det kommer nog att hända igen
Det börjar som en bra idé
Som efterhand går överstyr
Såvida jag inte lär mig nåt
Av att det blev så här
Men det gör jag nog inte
Om jag hade vetat
att den här gången var den sista
Att det självklara
var något som jag skulle mista
Fanns det nån utväg
mer än att bara låta det hända
Om det nu var så
att det inte gick att vända
Borde jag ha gjort nåt
som jag inte gjorde
Eller gjorde jag nåt
som jag inte borde
Var jag tacksam eller tvär
över att få vara där
Är jag tacksam eller tvär
över att få vara här
Längtar efter morgonda’n
när gårdagen är över
Den som ännu ej är här
har allt som jag behöver
Ty morgonda’n är oförstörd
Orörd av den plåga
som förstörde gårdagen
och blåste ut min låga
Jag måste bort
Bort från alltihop
Bort från alla likasinnade
Som jag haft sån glädje av
Bort – dit ingen kan nå mig
Där bara jag är
Där jag kan göra det jag ska göra
Bättre än här
Jag måste bort
Där jag blir ett oskrivet blad
Och allt annat blir min bakgrund
Mitt förflutna
Jag förväntar ingen förståelse
Och behöver ingen
Allt jag behöver kommer att visa sig
Det räcker så
Den som förebygger en brand
blir aldrig någon hjälte
Det blir däremot den
som släcker en brand
Därför är hjältar och bränder
så populära
Jag har tagit ett beslut
som ska få mig att må bra
Jag har tagit det förut
praktiskt taget varje dag
För jag har en karaktär
som man ej kan lita på
Den har varit till besvär
sen jag lärde mig att gå
Vackra löften har jag gett
många gånger i mitt liv
Ändå har de inte lett
till nåt initiativ
Varje gång jag känt mig stark
och har sagt mig klara allt
har det varit som ett knark
utan någon sanningshalt
Men nu tar jag nya tag
och bestämmer mig på nytt
Trots att både du och jag
vet vad mina ord betytt
Jag har dock bytt strategi
Jag ska utföra en kupp
mot mitt självbedrägeri
Mitt beslut är att ge upp
Sista uppförsbacken
innan det bär utför
är en sorts njutning
inför vad som komma skall
Och fast det inte
är min trötta kropp
som njuter
har jag en känsla
utav vällust
i alla fall
Fråga mig inte varför jag gör som jag brukar
Det är väl enklast att göra så
Då slipper jag känna efter
och upptäcka hur jag mår
Fråga mig inte varför jag finns här på jorden
Det är inget jag bryr mig om
Dom som gör det är konstiga typer
och jag vill inte va’ som dom
Fråga mig inte varför jag väljer att blunda
Det angår väl inte dig
Och det gäller vad du än undrar
Mitt svar kommer alltid va’ nej
Så fråga mig inte varför jag gör som jag brukar
Jag vill inte veta det
För då skulle jag säkert förändras
och det är det värsta jag vet