Lugnet före stormen
är förrädiskt om än skönt
Lugnet efter stormen
gör besväret mödan lönt
(För om stormen ändå kommer
och man orkar härda ut
Då blir lugnet efter stormen
det som lönar sig till slut)
Lugnet före stormen
är förrädiskt om än skönt
Lugnet efter stormen
gör besväret mödan lönt
(För om stormen ändå kommer
och man orkar härda ut
Då blir lugnet efter stormen
det som lönar sig till slut)
Det var en anledning så god som någon
som fick mig att ge svar på tal
Jag hade inte tänkt att säga nåt
men hade faktiskt inget val
För det fanns någonting som inifrån
helt plötsligt ville komma ut
För att se till att sånt jag inte vill
äntligen ska få ett slut
Jag börjar dagen
Och den är tom
Och jag är tom
Tills jag börjar fylla i den
Inifrån eller utifrån
Av nödvändighet eller inte
Så blir den lika unik som igår
Det är lika roligt varje gång
Till ömsesidig nytta
är både du och jag
Om rollerna är bytta
så går det lika bra
Så skapar vi vår framtid
och formar vårat nu
Till ömsesidig nytta
är både jag och du
I sinom tid
blir allting bra
Och sinom tid
kan va’ idag
Att vilja ha fred
är landsförräderi
Att fortsätta kriga
är fosterlandskärlek
Så enkelt det blir
att då välja rätt
så att krigen kan fortgå
på just detta sätt
Barnen leker
och det ska dom
Det är bäst att
passa på
För framöver
blir dom vuxna
och då gör man
inte så
Dolken i ryggen
är en illusion
Det finns varken
dolk eller rygg
Världen du bygger
öga mot öga
Den blir verklig
och du blir trygg
Skriv upp det du ser
Lägg till något alldagligt
Konstatera nåt
Om du inte slutar nu
så kommer det gå illa
För det jag kommer göra då
det lär du inte gilla
Så är det redan säger du
och fortsätter som innan
En klassisk dialog
mellan förloraren och vinnar’n
Inga kommentarer
sa makthavarna förr
när de inte ville bli
avslöjade i massmedia
Kommentarsfältet avstängt
skriver massmedia numera
när de inte vill att du
ska avslöja makthavarna
Frågan är fri
tills den ställer
de ansvariga
mot väggen
Då blir det liv
och det gäller
att censurera
debattinläggen
Inte än
men ganska snart
tror jag det är färdigt
Tålamod
tills allt är klart
gör att det blir värdigt
Det råder konsensus
men vad är det värt
om alla har fel
och ingenting lärt
Det råder konsensus
en majoritet
som därmed bestämmer
men ingen som vet
För ingen konsensus
behövs när man vet
Och vetenskap kallas
just därför just det
Vissa av oss är sena
och vissa är tidiga
Jag tillhör de senare
eftersom jag är tidig
Inre frid är alltid här
men vi letar ofta där
eftersom vi oftast är
där och inte alltid här
Lugnet efter stormen
är det lugnaste av lugn
liksom ljuset i en tunnel
är det ljusaste av ljus
Allt blir lätt som följer
på en börda som var tung
och inget kan bli tystare
än ljudet från en mus
Det som inte blev
pågår i ett annat universum
Det jag inte skrev
skriver jag nu en liten vers om
Nu får det va’ bra
sa en kompis häromdan
Och tro det eller ej
men så blev det tamejfan
Plötsligt blev allt bra
fastän ingen kunde tro’t
Och då blev det sämre
Det gick nästan lika fort
Att stå innanför
en balkongdörr
istället för
ett vanligt fönster
Ger mig en känsla
av rymd och frihet
från alla mina
invanda mönster
Läpparnas plutning
frossarnas njutning
välfärdens prutning
och förortens skjutning
indikerar planets lutning
Jag låter vädret styra
när jag går ut
Om det är snö och yra
så väntar jag
tills det tar slut
Jag är väl insnöad
som gör just så
Men hellre det
än frusen blå
Jag sover när jag vill
Men inte när man ska
Vem vet om det är dåligt
Vem vet om det är bra
På dessa svåra frågor
så svarar jag förstrött
Jag vaknar när jag är utsövd
och sover när jag är trött
Allt jag är
kan inte rymmas
Jag är rymden
för det som är
Lilla du
som är min vän
och ändå större
än nån annan
Du är kvar
i mina tankar
när vi inte
är tillsamman
En ny dag är till ända
och snart kommer en till
Jag har ingen agenda
och gör vadhelst jag vill
Jag håller dagen öppen
för allt som tänkas kan
Precis som jag just gjorde
med den som nyss försvann
De sista löven har fallit
Nu återstår bara döden
Den som ska föda ett nytt liv
Så olika är våra öden
Den ene ska dö
så den andre kan leva
Detta upprepas hela tiden
Måste vi göra
som lövträd om hösten
Ja då fortsätter nog alla krigen
Ett år har gått
och jag har fått
ett antal gråa hår
De får jag nog
av knog som ej
har lämnat andra spår
Det oskrivna bladet
är fullt utav ord
som präglats av livet
och allt jag förstod
Till slut var jag redo
att åter bli sann
Jag vände på bladet
och orden försvann
Bäst som sker
Såvida du inte tvivlar på det
Då tvår jag mina händer
Oavsett vad det är
Jag har gjort det jag måste göra
men inte allt som behöver göras
Det får bli någon annan dag
när min pliktkänsla vill förföras
Jag har kommit till vägs ände
Där slutar varandet
Men görandet fortsätter
Fast utan den som gjorde
Jag har kommit till vägs ände
En dag var jag bara där
Och livet det fortsatte
Fast utan den som sporde
Ett enkelt liv i obetydlighet
blir alltmer lockande
ju mindre enkelt
och obetydligt
man lever
När jag inte har nåt val
blir det enkelt och bekvämt
Därför låtsas jag ibland
att jag inte har nåt val
Jag befinner mig hitom bortom
och känner mig nöjd med de’
Det ligger ju hitom ditom
så jag är kvar i de’ som e’
Ännu en dag
går mot sitt slut
Ännu ett ögonblick
gör sin debut
Hur jag än ser det
så kommer det fler
Tills jag en dag
inte ser något mer
Jag vet inte varför jag gör saker längre
Jag vet bara att det ska göras – och när
Det kan kännas märkligt att inte förklara
när saker blir gjorda – helt utan besvär
Avsikten är god – resultatet katastrofalt
och allt beror på vilken väg vi valt
Förblindade av vår egen förträfflighet
kantar vi vägen till helvetet
Jag uttrycker en önskan
och sedan blir det så
Precis som jag har hoppats
och stilla väntat på
Men sällan som jag tänkt mig
Nej bättre upp ändå
Helt utan den begränsning
jag annars skulle få
När stillheten infinner sig
så inser jag
att den fanns där hela tiden
Det var bara de inplanerade
göromålen
som stod i vägen för friden
Jag drömde om dig i natt
Det kanske betyder nåt
Frågan är bara vad
Kanske saknar jag dig
Både ja och nej
Men absolut inte kanske
Jag kan om jag vill
men jag vill inte
och jag väljer därför
att låta bli
Den som vill
utan att kunna
blir ett offer
Den som kan
utan att vilja
är däremot fri
Elefanten i rummet
är mitt favoritdjur
Hur stor den än är
så får den ju plats
Det är därför så vanligt
att ha den som husdjur
i allt från en koja
till största palats
Fjärden ligger öppen
Nästan välkomnande
Jag kan göra som jag vill
Börjar dagen på lätta steg
Midvinternattens köld är hård
Grannarna stoja och stimma
Ingen sover på våran gård
Alla ser bilarna brinna
Tomten har blivit tyst och van
Snuten förhör både fru och barn
Barnet ser klart på saken
Ropar att kejsarn är naken
Alla vet
att de hade fel
Ingen vill
att det kommer ut
Nästa gång
blir det likadant
Varje gång
får det samma slut
Jag dricker numera mitt vatten
direkt från källan
Jag brukade göra det förr
men alltför sällan
Det behövs inte längre nån kran
och ingen ledning
Jag får det direkt ifrån källan
utan beredning
Jag får inget gjort
Ändå får jag det
Utan ansträngning
Det är nog därför
Det känns som att
Jag får inget gjort
Jag har funderat färdigt
Till slut blir det så
Det finns nånting bättre
än att lyckas förstå
När tankarna tystnat
så hör jag en ton
Jag lyssnar och följer
min intuition
Effektsökeriet
lämnar mig oberörd
Jag söker nåt annat
Det som av livet
ännu är oförstört
när tiden har stannat
På darrande ben
stod du en dag
när du tog dina första steg
På darrande ben
står du idag
när du väntar på ditt besked
Varje berg har sin topp
men om du inte ser opp
så inser du inte att den passerats
när den invanda uppgången har decimerats
och du tvingas att inse att varje berg lutar
först uppåt sen nedåt innan det slutar
Inget skulle förvåna mig mer
än om det fanns något
som kunde förvåna mig ännu mer
Underbara dagar
med sol och vind och hav
Jag gör det jag behagar
och ställer inga krav
Det krävs just inte mera
än varma sommarda’r
Det får mig att värdera
allt det jag redan har
Jag har just fått reda på
att jag har uppfyllt min kvot
av vuxenpoäng för resten av livet
Jag kan nu frånhända mig
allt ansvar för mitt goda namn
och sluta ta mitt ädelmod för givet
Varje gång jag går nedför trappan
påminns jag om vem jag var
senast jag gick ner
Jag märker om det är nån skillnad
på min syn på världen då
mot vad jag nu ser
Världen utanför
blir mindre intressant
när världen innanför
tar över
Ändå gör du kanske
likadant
fast du inte ens
behöver
När inget längre
får dig att häpna
blir du väldigt häpen
Likt en tystnad
som plötsligt börjar
ge ifrån sig läten
En mycket bra känsla
som hjälper mig vänta
tills jag verkligen vet
Nu väntar jag bara
på att min visshet
blir min verklighet
Det finns en kärlek som aldrig slutar
och den har funnits sen du blev till
Den finns för dig för att du är du
alldeles oavsett om du vill
Det är en kärlek som vill ditt bästa
utan att veta vad det kan va’
Som därför låter dig göra misstag
så du kan finna det du vill ha
När det enkla
känns oöverstigligt
Ja då vet du
att du har en dålig dag
När det svåra
går som en dans
vet du istället
att den är bra
Jag ser en sorg i dina ögon
som inte funnits där förut
Och fastän tiden läker alla sår
tar kanske sorgen aldrig slut
Men livet vänder alltid åter
Nu är du fylld av livet självt!
Och det var så jag alltid såg dig
tillsammans med din äkta hälft
Att bli vän med det okända
är mitt bästa råd
Det är en vänskap
som du aldrig kommer ångra
En trogen följeslagare
på väg mot nya dåd
Även om du skulle somna
Det krävs så lite
och ger så mycket
Så varför inte
ge mer av det
Några minuter
eller nån timme
sen är det fixat
Så låt det ske
Det var värt all väntan
under många långa år
när jag äntligen fick se dig
Ja då läkte alla sår
För jag ville inte läka
med nån annan medicin
än med kärleken du ger mig
Du min supervitamin
Jag är nöjd med att inte veta
och ha tillit till det som sker
Möta världen med öppen klarhet
och förstå det jag inte ser
Jag är nöjd med att se på livet
som ett meningsfullt tidsfördriv
Med en mening som transcenderas
när min syn blir intuitiv
Jag ville utforska världen
och sedan möta den
Nu har jag mött den
och jag utforskar inte mer
För det var utforskandet
som ledde till detta möte
Och nu har mötet blivit det stora
i allt som sker
När det skaver är det bäst att stanna upp
och ta reda på exakt vad som står på
Är det något som är lätt att fixa till
eller är det nåt jag inte ens rår på
Jag famlar mig fram genom livet
och tror att jag vet vad jag gör
Jag lever med tidsperspektivet
men det har jag ingenting för
För livet är just det som händer
när jag låter allting som sker
få inträffa en sak i sänder
och samtidigt ser lite mer
Mitt liv är klart för längesen
trots att det faktiskt pågår än
Men detta liv är inte mitt
och det är inte heller ditt
När allt är klart och genomfört
så har du både sett och hört
det där som är nåt mer än liv
och gör dig helt intuitiv
Omåttligt är värdet
av det omätbara
Det mätbaras värde
förblir måttligt
Över min döda kropp
ska alla få dansa
som vill fira med mig
att jag blivit klar
Min vandring på jorden
har då nått sin ände
och den jag har varit
finns alls inte kvar
Förutom i dikten
som lyckas förmedla
till alla som lever
vem jag en gång var
Jag har skäl nog att inte svara
Själ nog att bara vara
Vill du veta mina skäl
får du söka i min själ
För det finns skäl som
jag inte kan förklara
Jag gör lite i taget
och det går ganska bra
för då blir obehaget
nåt som jag kan fördra
Och allt blir ändå gjort
Lite mer för var dag
Fast det går inte fort
Men det är som det ska
Med facit i hand
så ser jag ibland
att bättre beslut
kunde fattats
Med bilar i brand
och öga för tand
har följderna grovt
underskattats
För missnöjet gror
och risken är stor
att våldets manege
nu har krattats
Det säger en del
om de som haft fel
när rikspolitiken
har rattats
Solen skiner idag
Det är tillräckligt bra
för att jag ska bli gla’
Du måste välja sida
annars blir det inget krig
Om du avskyr båda sidor
kan det inte bli nån strid
För om alla skulle avsky
de som söndrar och sår split
skulle ingen vilja strida
och då blir det inget krig
Den eviga vilan
En sån härlig fras
Som att nöjd komma hem
från ett lyckat kalas
Så mycket bättre
än att födas igen
Och att fortsätta festa
fast man helst vill gå hem
Jag har utsikt över Gränna
där jag sitter i min bil
på en färja över sundet
som har färdats många mil
År ut och år in
utan att den någonsin
haft annan utsikt än just denna
mellan Visingsö och Gränna
Emellanåt så mår jag bra
Det händer nästan varje dag
Och det beror på att jag då
ej märker hur jag brukar må
Om du vill vila
och bara ta det lugnt
Om du vill njuta
och släppa allting tungt
Då är jag nära
Ja alldeles intill
Då är jag enig
om vad vi båda vill
Jag vill ge dig min kärlek
om du vill ta emot
Och jag tror du vill ha den
för jag såg att du log
När jag höll dig i famnen
och jag smekte ditt hår
Om än bara i tanken
tills jag vet om jag får
En ledig dag
Tre sköna ord
när man bara vill vila
Strunta i allt
utom att njuta
av det subtila
Allt är ointressant
jämfört med det
som jag upptäckte
först häromdagen
Lärdom är ingenting
jämfört med
min visdom i hjärtat
och magen
En dag tar det slut
och tills dess fortsätter det
precis som det brukar
Jag njuter av mitt liv
och ser fram emot den dag
då tomheten mig slukar
Det gamla dör
Det nya föds
Ge upp den värld
som snart föröds
Och lev i den
som är på gång
Beredd att ta
ett jättesprång
För kom ihåg
vad du än gör
Det nya föds
Det gamla dör
Ljuset kondenseras
till materia
Ju mer energi
desto mera
Den som är prestationsburen
ser inte prestationsburen
som håller oss bakom murarna
Välkomna ut ur burarna!
Det knakar om mina leder
och dom stelnar när jag står still
Jag har varit hos ortopeder
trots att jag inte riktigt vill
Jag vill springa och promenera
Dansa runt som jag gjorde förr
Men det undviker jag numera
för min värk stänger denna dörr
När du har släppt den sista agendan
och det verkligen är sista vändan
Då har du tagit klivet
Då återstår bara livet
När allt är lika mycket värt
och livet är dig lika kärt
som döden med sin hemlighet
och utan att du säkert vet
Då finns ej någon mer konflikt
emellan nöje värv och plikt
Var sak får då sin givna tid
med bibehållen inre frid
Är livet
bara en långsam
färd mot döden?
Är elden
bara en långsam
färd mot glöden?
Eller är det värmen
och ljuset
som utvecklas
under denna färd
Som avgör
vad både livet
och elden
kan vara värd
När allt du har att säga
hur klokt det än må va
ändå säger mindre
än den du är idag
När allt du gör till vardags
är mycket mera värt
Och den du brukar vara
är mer än allt du lärt
Jag loggar ut
och känner in
ty medias värld
är inte min
Djupt andetag
ger åter frid
långt bort från ord
som söker strid
Exemplets makt
är mera värt
än alla ord
som jag har lärt
Så om du vill
så möts vi här
där både jag
och livet är
De gör fel nu och då
och jag tänker som så
att det är ändå mänskligt att fela
Ingen tröst går att få
av att tänka som så
för då finns inget slut på det hela
Det finns inte mer att säga
när man har sagt allt man vill ha sagt
Och just därför så bör det dröja
innan det åter blir glappkontakt
När jag tar på mig morgonrocken
istället för de vanliga kläderna
när jag har vaknat
Då vet jag att det kommer att bli
en dag fylld av dikter och fantasi
som jag har saknat
Jag solar mig i min egen glans
den som inte finns någon annanstans
Jag vägleds av dess milda ljus
som visar var jag håller hus
Och lugnet sänker sig igen
efter ännu en intensiv dag
Och lugnet blir åter min vän
när alla andra har gett sig av
Hur länge förblir det lugnt denna gång
undrar jag medan jag njuter av friden
Jag skulle vilja att det var lugnt
att det var lugnt nästan hela tiden
Jag ställer mig sist i kön
och visar att jag är med
på att även riskera mitt liv
men hoppas jag slipper det
För om kriget jag köar till
tar slut innan jag är med
så är det ju just min tur
som gör att jag slipper det
Enda problemet
med världsförbättring
är om bättre för dig
blir sämre för andra
Så först kan du fråga
vad grannarna vill
Sen kan vi göra det
bättre tillsammans
Ännu en dag passerar
eller snarare pågår
Utan att jag konstaterar
eller snarare påstår
att denna dagen är bra
Kanske borde jag jubla
åt att jag lever
Kanske borde jag njuta
av att jag lever
åtminstone denna dag
Döden är min bäste vän
Ja bättre vän än livet
För döden lär till slut bli den
som väntar mest hängivet
Jag hade friheten att välja
mellan allt som stod till buds
Och jag ville och jag valde
när det en dag blev min tur
Alla val jag gjort i livet
är min livsväg sedan dess
Och jag färdas längs den vägen
utan sök och GPS
Under rådande omständigheter
har jag fattat beslut
som alltsedan länge
har varit på lut
Men nu har det alltså
till slut blivit så
att vissa beslut
fattats helt apropå
Den långa vägen tillbaka
börjar med ett enda steg
Problemet är nu att bevaka
vilket av stegen det e’
Ibland tror jag steget är taget
men inser att jag tagit fel
Då återstår blott obehaget
att fortsätta vänta och se
När jag märker
att jag föredrar
underhållning från förr
Så förstår jag
varför människans
livslängd är begränsad
På slingriga vägar
tar jag mig fram
Det går lite vingligt
och långsamt ibland
Jag når alltid målet
på just detta sätt
För slingriga vägar
har alltid känts rätt
Jag håller mig informerad
ifrån alla håll jag kan
Så att jag kan lägga pusslet
med den helhet som är sann
Varje pusselbit är viktig
för att bilden ska bli hel
Om jag bara har en enda
ser jag enbart denna del
Benen bär mig
och jag blir glad
Bättre blir de
för varje dag
All min vila
ger resultat
Eller är jag
mest bara lat
Jag lämnar en årstid bakom mig
när jag långsamt går upp ur min säng
I badrummet möter en annan
En årstid betydligt mer sträng
Jag blev misstänksam redan igår
Nu noterar jag tydliga spår
Sensommarljuset känns armt
och vattnet blir saktare varmt
Jag kan se på dig
utan att se dig
om jag undviker din blick
Jag kan ta på dig
utan att nå dig
om jag just då inte fick
För när blickar möts
så sker allt det
som annars aldrig sker
Och när kroppar möts
så förändras allt
av att båda parter ger
Jag går det blanka papprets väg
En väg som inte är nån väg
Den rymmer frånvaron av allt
men utan nån centralgestalt
Jag är bara på utflykt
På en utflykt som kallas liv
Den har gett mig så många intryck
och försett mig med perspektiv
Men en dag ska jag hem igen
Varje utflykt har ju sitt slut
Och den dag som jag kommer hem
blir allting som det var förut
Dagen har inte börjat
fastän solen redan står högt
Är det ett märkligt faktum
eller bara jag som är trött
Vad kan få dagen att börja?
Vem kan få tiden att gå?
Hur jag än ser på saken
så är det nog jag ändå
Vi har nånting tillsammans
som inga andra har
Och vad vi än gör med det
så finns det alltid kvar
Vi kan dela det varenda dag
eller inte alls
Kanske i en ömsint kyss
eller i en vals
I en andlig värld
är du och jag aldrig åtskilda
Du är med mig
oavsett vad jag gör
Att ha fått möta dig
mitt under detta liv
förblir mig en sann glädje
att leva på tills jag dör
Den korta tid
som det tar
att lägga ifrån sig
den just urladdade
eltandborsten
och skölja munnen
Är ändå tillräckligt lång
för att jag ska hinna glömma
att ställa den
i laddaren
När jag ser att allt är ett
Att det inte finns någon att klandra
Då förstår jag att allt som skett
är att jag har träffat varandra
Jag blir alldeles mållös
när jag inser
att jag inte längre
har några mål
När jag uttrycker mig slarvigt
är jag tacksam för kritik
Ty min strävan är att tydliggöra
med min retorik
Jag vill klargöra min tanke
så att den kan möta din
Vare sig den är gemensam
eller om vi har varsin
Kvarnen maler – hjulet snurrar
Allting går sin gilla gång
Hjulet snurrar – kvarnen maler
Allt sker bortom mitt förstånd
När nervändar möts
och det stöts och det blöts
medan hudceller nöts
Då banden som knöts
blev ett löfte som bröts
för att ögonen slöts när det njöts
Som ett rö för vinden
böjer jag mig ödmjukt
fast förankrad med
okuvliga rötter i jorden
Jag var en hårsmån ifrån lyckan häromdagen
när jag som vanligt gick omkring och bara log
Men det var oklart om jag just då ville ha den
för det var som om jag redan hade nog
Hon är andlöst vacker
fast det verkar som hon inte vet
Andlöst vacker
som om det var en hemlighet
Hon är andlöst vacker
men gör det inte till en grej
Andlöst vacker
och samtidigt en vanlig tjej
Jag väntar på att dagen gryr
i tidig morgontimma
och undrar vem som färden styr
när sikten döljs av dimma
Sängen tar emot min vila
Drömmen möter min sömn
Elden svävar mellan liv och glöd
utan att någon märker det
När jag inte lyckas
vara här och nu
lyckas jag istället
vara tvär och sur
Detta gäller inte
när jag är förkyld
Då brukar jag lyckas
vara är och du
Jag väljer min strid
Jag bidar min tid
Jag väntar till stunden är inne
När själen är klar
då får jag det svar
som leder till frid i mitt sinne
Sköna dagar
med riktigt bra väder
räknas kalsonger
som ytterkläder
Det är nånting som gör mig bra
Kanske en kombination
av allt det jag gör varje dag
mot min envisa inflammation
Jag säger ibland saker
som jag inte visste att jag visste
Jag lär mig då något nytt
som jag tydligen redan vet
Mitt sökande
började med Tao
och slutade med Tao
Däremellan låg
allt som inte var Tao
men likväl var Tao
Jag sjunger långsamhetens lov
och jag har väldigt goda skäl
För om jag hastar får jag ont
men långsamheten gör mig väl
Det finns dagar
då jag känner mig bättre
och det finns dagar
då jag känner mig sämre
Det här var just
en sådan dag
När allt går som det ska
känns livet riktigt bra
Fast då kan minsta knas
förstöra mitt kalas
Den mödosamma vägen tillbaka
är den väg som återstår
när jag råkat gå åt helt fel håll
på den väg som jag nu går
Varsam finner jag lyckan inom mig
och varsamt står den mig bi
Varsamheten visar mig lyckan
som varsam finns inuti
Den långa vägen tillbaka
är den väg som jag vill gå
när jag insett att en högre höjd
inte längre går att nå
Den långa vägen tillbaka
är den väg som jag vill gå
när de saker som har gått min väg
nog har varit alltför få
Jag försvinner lite i taget
Frågan är om det är självet eller jaget?
Snart finns i alla fall ingenting kvar
Eller så gör det det – men var?
Jag har så mycket tvekan
när det gäller dig
Så mycket tvekan
att jag säger nej
För jag vill ge dig ett ja
om vi varandra ska ha
Och finns inte det får det va’
När maktens megafoner
förstör demokratin
och yttrandefrihetens
apostel spärras in
Då undrar man var medborgarna
har sin sympati
och vem som står på tur
i detta högförräderi
Vi misstänker varandra
längs den nya järnridån
Jag frågar dig min vän
Är du en maktens megafon?
Jag ser havet i dina ögon
Jag känner vårvinden i din själ
Medan vemodet i ditt väsen
blir till konstverk för allas väl
Jag går på den inslagna vägen
med drömmar som ej slagit in
Att därför slå in på en annan väg
har just inte slagit mig in
Tänk om allting vore enkelt.
Vad enkelt allting skulle vara då!
Hur kan livet samtidigt vara
underbart och meningslöst
Ja det skulle jag säga dig
om jag kunde
Men jag vill inte att det
ska låta alltför religiöst
Så det får du själv komma
underfund med
När tonerna tar slut
tar något annat vid
som ej behöver toner
för att hålla sig vid liv
Den nyfallna snön har
redan smält på min gata
Kung Bore är vorden
persona non grata
Jag har kommit till vägs ände
och har fortfarande en bit kvar
Vart ska jag nu ta vägen
och vem ska nu ge mig svar
Jag fortsätter in i det okända
och vandrar där ingen har gått
Ty inget står längre i vägen
för tilliten som jag har fått
Att känna mig viktlös en stund
är min längtan just nu
Att låta vattnet bära min vikt
tills jag blir lika oviktig
som denna dikt
Ordet varsel för facket
blir ett rimord i snacket
när det handlar om jobben
och att vissa får nobben
Den som utsätts för varslet
hamnar ofta på arslet
Den som utför ett varsel
kallas ofta för arsel
Vid gränsen för min förmåga
går gränsen till vem jag är
Den gräns som så tydligt visar
vad som brister och vad som bär
Men trots att jag ser den gränsen
så upplever jag den vag
Jag vet inte vilken sida
om gränsen som är mitt jag
När man märker att det inte går bättre
om man sparkar eller skriker eller slåss
och man inser att det vuxnaste sättet
är att finna bästa lösningen för oss
Då är barndomsstadiet över
och all omognad förbi
Det är grunden man behöver
för direkt demokrati
Besvikelsens svallvågor går höga
när jag inser att min hjälte är som jag
Hans ynkedom tilltalar mig föga
som förklaring till att vi är lika bra
Tids nog
är allt till ända
Tids nog
blir allting bra
Tids nog
kan allting hända
Tids nog
kan va’ idag
Om du tycker si och jag tycker så
råder demokrati om vi båda två
gör hälften av si och hälften av så
istället för antingen si eller så
Men om du tycker si och jag tycker så
råder diktatur om en av oss två
vill bestämma och får sin vilja fram
som om den vore en riksdagsman
Om du tänker som jag
så har jag inget att lära av dig
Men om du tänker som du
så kan jag lära mig desto mer
Om du tänker som du
så kan någon av oss ha rätt
Men om du tänker som jag
så kan vi båda ha fel
Jag är lycklig idag
men det går över
Jag var lycklig igår
och det gick över
Det enda jag vet
är att varje förtret
gör en skillnad
som också går över
Det jag sökt
har inte funnits där jag letat
Min begåvning
har ej varit det jag vetat
Jag har funnit något mer
än det där som alla ser
sen min syn på livet blivit perifer
Mitt fönster mot världen ser ut som ditt
och utsikten är densamma
Men insikten skiljer oss ändå åt
fastän fönstren är likadanna
Nu kommer de kallaste dagarna
då vädret blir gnistrande klart
Men jag trotsar de oskrivna lagarna
och hoppas på plusgrader snart
Jag vill köpa mig fri
från konsumtionens hysteri
Jag vill köpa mig fri
och få en livslång garanti
Jag vill försäkra mig mot flärd
för är det något jag är värd
så är det frihet
från mitt eget frosseri
När jag har varit
om och kring mig
och ditt och datt
har gjort mig matt
När jag har bråttom
och nästan springer
trots att jag inte
vet riktigt vart
När jag har tröttnat
och bara känner
att jag vill vila
tills jag är klar
Då är de dagar
då inget händer
de allra bästa
av alla dar
Den som bländas av framgång
ser inte sin skugga
Den som ser sin skugga
bländas inte av framgång
Våra mediehus krackelerar
av brist på sjukdomsinsikt
Blott ett symptom utav flera
på megaloman narcissism
Det finns bara en sak
som är värre för mig
än att flyga
Det finns bara en sak
som är värre för mig
Det är kyla
Jag befinner mig utanför tiden
sen en vecka tillbaks ungefär
Min känsla av tid är förvriden
men det är just inget besvär
Jag gör ingenting kronologiskt
Min upplevelse är temporär
Förlusten av tid blir då logisk
Ja alldeles klockren den är
Tack för allt jag har
och allt som jag har kvar
Min önskan är att bara få
ska otacksamma gå
Du säger att jag kränker dig
var gång jag säger Hej!
Jag säger att du kränker mig
var gång du säger Hå!
Hej och Hå! Hej och Hå!
Hur ska detta gå?
Alla tror
Ingen vet
Det är valets
hemlighet
Vem har rätt
Vem har fel
Är det du?
Kanske det
Du och jag
är som vatten och olja
För att inte separera
måste vi skakas om hela tiden
Den mest paradoxala paradoxen
är en paradox som inte är en paradox
Det är just det som gör den
så paradoxalt paradoxal
Förmedla tystnaden med ord
En konst som få förunnats har
Men som till den kan ge ett svar
För vilken tystnad ej är nog
Jag fullbordar mitt öde
och lever så mitt liv
att vart jag än tar vägen
finns detta perspektiv
I varje liten handling
I varje steg jag tar
finns resten av min levnad
finns allt som jag har kvar
Livet är min musa
Min själs inspiration
Där varje litet ögonblick
kan väcka min passion
Ty om jag det betraktar
med öm och lyrisk blick
så kan jag skapa konstverk
av allt som kom och gick
Att skapa illusorisk mening
är vår kreativa kärna
I mötet mellan väg och mål
är alla hjärtans hjärna
Ibland går jag ut ur stillheten
för att möta allting annat
Där finns det som leder mig
tillbaks till det som stannat
Har du fått smaka
på vildkvinnans kyss
så vet du vad kärlek
och sårbarhet är
Du har förstått
att hon alldeles nyss
såg att du också var där
Det tar lång tid att fatta
att man hamnat på avvägar
när man är omgiven av andra
på väg åt samma håll
Du framstod så fin
när jag såg dig där
På avstånd så var du
så ren och skär
Men du tålde inte
en närmare granskning
För av sanningen var du
en ren förvanskning
Om din andning
blir lite djupare
när du har läst
eller hört min dikt
Så har dikten tagit
det lyriska språnget
från djupet mitt
till ditt
Jag pendlar mellan total lättja och idoghet
och trivs med den skarpa kontrasten
Likt yin och yang i sitt sammanhang
balanserar jag dygden och lasten
När jag skapar musik och lyrik
är jag lycklig
utan att veta om det
Jag är så uppslukad
av själva skapandet
att jag inte ens märker lyckan
Medan Titanic sjönk
fanns det experter
som envist hävdade
att fartyget var osänkbart
Jag har gjort en observation
och den handlar om religion
Jag har hört om Gud
och hans tio bud
men aldrig sett till nån auktion
Ibland tar jag ledigt
från de fem sinnenas verklighet
och går ut i det fria
Där finner jag det som saknas
i de fem sinnenas verklighet
Ingenting
Vi är alla på resa genom livet
Några av oss reser all inclusive
Andra har bara en flygstol
Någon har glömt sitt pass
Vissa har ingen biljett
Var befann sig sanningen
innan den upptäcktes?
Den lågutbildade mannen har fått ge vika
för den högutbildade kvinnan
Ja högskolans kvinnor vann men är nästan lika
förbannat ojämlika som innan
Jag sökte den balans
som jag trodde fanns
någon annanstans
Inte förrän jag slutade
såg jag vartåt det lutade
varpå den återvanns
Jag säger det ingen vill höra
och jag gör det som ingen vill göra
Jag blir impopulär
och jag blir till besvär
När jag maktspelets folk råkar störa
Att krypa till korset
är inte så lätt
Och svårast för den
som nog ändå har rätt
De falskaste nyheterna
är de som inte rapporteras
när någonting har hänt
som av media ignoreras
Sånt som media inte vill
att vårt folk ska känna till
och som därför exkluderas
så att sanningen halveras
I varje debatt lyssnar jag noga
till vad varje talare inte säger
Där finner jag den sanning
som deras ord försöker dölja
Nej det är ej disciplin
som är drivkraften hos min person
Min konstnärlighet är nog mera ett uttryck
för organiserad passion
Vinden och regnet och fåglarna
är de ljud som jag hör numera
Trots det måste inspelningsstudion jag byggt
även mot dem isolera
Lyckan finns alltid strax bortom den gräns
som uppstår var gång som det känns
så mycket bättre än alldeles nyss
så kom ge mig ännu en kyss
Längtar efter morgonda’n
när gårdagen är över
Den som ännu ej är här
har allt som jag behöver
Ty morgonda’n är oförstörd
Orörd av den plåga
som förstörde gårdagen
och blåste ut min låga
Den svåra konsten att förstå
att det som hjälpte – hjälpte då
Att denna stund är helt unik
fast den är den andra lik
När ingenting har gått min väg
och fast jag nästan skäms
så har det hänt att vissa dar
har krönts med dekadens
I tacksamhet ser jag hur världen vaknar
till ännu en ny dag på gott och ont
Jag ser på allt som kallas orättvisor
men avstår från att fälla någon dom
I tacksamhet ser jag hur mörkret skingras
när natten åter växlar och blir dag
I tacksamhet ser jag hur allt förändras
I tacksamhet tar jag mitt andetag
Från ett runt piano
strömmar varje ton
i tangentens riktning
Klockan är bara halv åtta
fast egentligen är den mer
Eller så var det tvärtom
Jag är aldrig riktigt säker
på om tiden tar eller ger
Allting går åt rätt håll
även det som går åt motsatt håll
För om allting gick åt samma håll
hade vi aldrig mötts
Att på vers kunna fira
nåt som jag håller kärt
genom diktformen ode
är för mig mycket värt
[Här är denna dagsvers slut
men fortsätter som en dikt
till min mors 90-årskalas:]
Just idag är det dig
som mitt ode berör
Och jag sjunger ditt lov
som vi nog alla gör
Du är svår att beskriva
som nåt annat än god
Denna högsta av gåvor
som av kärlek är gjord
Och du sprider din godhet
genom att finnas till
Att du är den du är
är det enda vi vill
Det är i ensamheten jag finner ro
Inte hos nån annan
Där finns allt och ingenting
Allt och inget smälter samman
Där finns ro och där finns frid
Där finns frånvaron av tid
Det är i ensamheten jag ser
att det finns så mycket mer
Långt bortom händelsehorisonten
står du och jag och ser på
medan universum kröker sig
och tiden stannar
Någonstans mellan dikt och verklighet
befinner sig varje ord
beroende på din uppfattning
och hur mycket du förstod
Av allt det som pågår omkring dig
och allt det som inte har hänt
är det något som väcker din musa
Är det något du redan har känt
Det pågår en inre kamp
mellan dårskap och bättre vetande
En kamp som avgör ditt liv
Hur ditt livsöde ska se ut
Det pågår en inre kamp
som har pågått så länge du funnits
Den har alltid avgjorts nu
Det är kampen som är du
Du tror du tror det
för att det är så
Tänk om det är så
för att du tror det
Jag tror det är så
för att jag tror det
Tänk om jag tror det
för att det är så
Jag ser en strimma hopp
där förut inget fanns
Ett hopp jag bara sett just här
och ingen annanstans
För här är det som mörkast
och hoppet är mitt sken
när spelet är förlorat
och timmen alltför sen
Liksom varje vandring
och varje väg
har sina vägskäl
så har både vägen
och vandringsmannen
sin vägsjäl
Jag låter bli
Jag låter allting bli som det blir
Jag kan bara inte låta bli
Honung och citron
är en smak-kombination
som när den späs med vatten
blir som flytande melon
Det hände något märkligt alldeles nyss
Jag minns det som igår
Det som är värt att göras
är värt att göras väl
Men inte för att höras
utan av helt andra skäl
Jag må vara patetisk
när jag gör det jag gör
och låter det flöda
utan minsta gehör
för vad folk skulle tycka
och vad folk skulle tro
det är inget som skrämmer
den som kommit till ro
Den som förebygger en brand
blir aldrig någon hjälte
Det blir däremot den
som släcker en brand
Därför är hjältar och bränder
så populära
Att inte ha ont
är för många en dröm
som endast blir uppfylld
i samband med sömn
När livet gör ont
vill man inte va’ med
Fast alternativet
gör ont även det
Det är musiken och lyriken
som är finessen med varje låt
Fast enligt STIM är det statistiken
och alla pengar som man vill åt
Att ha en relation
är enkel addition
Och trots att jag har haft en del
så blir det ändå räknefel
För när jag är i tvåsamhet
så känner jag mig halv
och när jag lever ensam
så känner jag mig hel
Gröna blad gör mig glad
Fattas bara annat
När min mat annars var
korv och pyttipanna
Jag har många saker av värde
Det är faktiskt det enda jag har
För skulle dom ej ha nåt värde
så skulle jag ej ha dom kvar
För mig har dom fått ett värde
men kanske inte för dig
Det är det som är själva grejen
med varenda grej
Hur ska alla vi
nånsin kunna bli
en hel värld i harmoni
När jag inte ens
kommer överens
med min egen existens
Astralfärd med roddbåt
är skönt må du tro
För kroppen får vila
och själen får ro
Marknadsföringens konst
är sällsam och dyrköpt för många
Ibland får man ingen fångst
i den målgrupp man avser att fånga
Jag blir lätt infernalisk
när mitt skrivande går undan
och kan ångra vartendaste ord
Jag blir rätt kannibalisk
när jag biter mig i tungan
och på svadan planerar ett mord
Det var en händelse
av bibliska proportioner
Platt, tjock och fyrkantig
samt indelad i portioner
Den tråkiga smaken av likgiltighet
kan blandas med smaken av leda
Då får man en aning om hur min diet
av ensamhet smakar en fredag
I Mörby centrum
finns ett väntrum
där jag aldrig varit
Fast jag ofta ståendes
med tunnelbanan farit
I Mörby centrum
finns ett väntrum
där jag aldrig var’t
På trötta ben jag önskar att
jag i det rummet satt
Jag är riven av eld
Jag är driven av el
Jag kan stava det rätt
Ändå säga det fel
Jag har slutat
stå i vägen
för mig själv
Det var enkelt
Jag tog bara ett steg
åt sidan
När min desperation möter mig i hallen
iklädd din vita morgonrock
Då inser jag
att det är för sent att vara försiktig
Jag har ingen kärlek
att ge till dig
Det finns ingen kärlek kvar
Men skulle det finnas
så ska du få allt
av den jag i så fall har
Om vi alla hade möjlighet att minnas
vad som händer efter livet som vi har
Ja då skulle det nog inte längre finnas
särskilt många som i livet vore kvar
Livslust är min livsluft
Jag andas den och njuter
Ibland ett tidlöst andetag
Ibland några minuter
Döden är min hemlighet
Ingen känner till den
Det är inte nån som vet
Ej heller nån som vill den
Borta eller ingenstans
tror dom allra flesta
Önskar att den inte fanns
och hoppas på det bästa
Döden är min hemlighet
så jag kan ej berätta
Bara ge dig tveksamhet
kring livet efter detta
Jag gav mig ut för att finna mörkret
men jag fann det ingenstans
Jag hade med mig en vanlig ficklampa
och lyste på allt som fanns
Men vart jag än riktade ljuset
så fanns inget mörker där
Det var först när jag släckte min lampa
som jag insåg vad mörker är
Jag menar det jag säger
vartenda litet ord
Jag menar det jag säger
men inte det du tror
Ty det var ej min tanke
att DU skulle va’ med
och tolka det jag säger
Jag menar bara det
Sista uppförsbacken
innan det bär utför
är en sorts njutning
inför vad som komma skall
Och fast det inte
är min trötta kropp
som njuter
har jag en känsla
utav vällust
i alla fall
Att få leva sitt liv
i obemärkthet
är en ynnest
för alla som vet
att den välkände
trots all sin framgång
saknar lyxen
att röra sig fritt
och med sorg
från ett liv på hotellrum
längtar ut
till det liv
som är ditt
Den klara, stilla stunden
är värd så mycket mer
än alla andra stunder
fast dom är många fler
Ett ögonblick
är den tid det tar
att överblicka evigheten
när du har genomskådat
tidens illusion
När inget längre
spelar någon roll för dig
så är allting bara som det är
När ingen längre
spelar någon roll för dig
så är alla bara som dom är
Det är lätt att tappa fokus
på det som är viktigt
när det finns så ofantligt mycket mer
som inte är viktigt
Allt börjar och slutar med Tao
Vad däremellan är
avgör du själv
När känslan av att vara lycklig
har blivit en självklarhet
och ingenting längre
är till förtret
Då söker jag nya kontraster
mellan glädje och eufori
och inser att mina laster
som vanligt försöker förbli
Att jämföra nåt med nåt annat
är källan till separation
och det som kan göra dig lycklig
– en paradoxal illusion
Jag visste – utan att veta
Jag handlade – utan att tveka
Jag upptäckte – utan att leta
– att livet kan vara så enkelt
Jag vet nästan ingenting
om hur det är mellan liv och död
Det enda jag med säkerhet vet
är att man kan sväva där
Stillheten
slår läger
i mitt sinne
Jag känner åter
fridens harmoni
Den stillhet
som ger frihet
från allt möjligt
Den frid
som ger mig tid
att låta bli
Ett liv har gått
och jag har fått
min livserfarenhet
Det är så dags
när jag nu strax
ska glömma allt jag vet
Senildement
när allt som hänt
var värt att skrivas ner
Min memoar
är inte kvar
ty livet både tar
och ger
När alla som diktar
har gett sig tillkänna
och dom som bestämmer
har slutat bestämma
Då randas en tid
i en anda av frid
då svärdet byts ut
mot en penna
En tacksamhetens tanke
dök upp från ingenstans
och vittna’ om en tacksamhet
jag inte visste fanns
En tacksamhet så märklig
en tacksamhet så klar
att jag förstod att tacksamhet
kan vara ofattbar
Om skillnaden mellan åsikter – mina och dina
var som skillnaden mellan verben – minera och dinera
då skulle jag omedelbart byta – från mina till dina
så våra middagar kunde bli – flera
Om jag blott för en stund
tror att jorden är rund
är jag rädd att det skulle bli…
…ett problem när jag sen
tror som vanligt igen
utan något att hålla i
Jag är på flykt från kärleken
Jag gömmer mig i framtiden och det förflutna
Där kan kärleken inte hitta mig
För den är här och nu
Ta mig som jag är
och låt sinnet vara öppet
Allt får vara med
när vi reser utan mål
Ta mig som jag är
och låt verkligheten flöda
varje gång vi möts
på vår resa utan mål
I stunder av klarhet
går vägen ihop
Där tankarna vandrar
blir ofta en grop
När stunderna tätnat
blir groparna få
och vägen en enda
men vart ska du gå?
Min längtans blomma
känns alltid nära
som vinden genom mitt hår
eller solen mot min kind