Lennarts dagsverser – Sida 3

Dödspolaren

Döden är min bäste vän
Ja bättre vän än livet
För döden lär till slut bli den
som väntar mest hängivet

Livsval

Jag hade friheten att välja
mellan allt som stod till buds
Och jag ville och jag valde
när det en dag blev min tur

Alla val jag gjort i livet
är min livsväg sedan dess
Och jag färdas längs den vägen
utan sök och GPS

Nya beslut

Under rådande omständigheter
har jag fattat beslut
som alltsedan länge
har varit på lut

Men nu har det alltså
till slut blivit så
att vissa beslut
fattats helt apropå

Steget

Den långa vägen tillbaka
börjar med ett enda steg
Problemet är nu att bevaka
vilket av stegen det e’

Ibland tror jag steget är taget
men inser att jag tagit fel
Då återstår blott obehaget
att fortsätta vänta och se

Imperfekt liv

När jag märker
att jag föredrar
underhållning från förr

Så förstår jag
varför människans
livslängd är begränsad

Slingriga vägar

På slingriga vägar
tar jag mig fram
Det går lite vingligt
och långsamt ibland

Jag når alltid målet
på just detta sätt
För slingriga vägar
har alltid känts rätt

Nyhetspusslet

Jag håller mig informerad
ifrån alla håll jag kan
Så att jag kan lägga pusslet
med den helhet som är sann

Varje pusselbit är viktig
för att bilden ska bli hel
Om jag bara har en enda
ser jag enbart denna del

Benen bär

Benen bär mig
och jag blir glad
Bättre blir de
för varje dag

All min vila
ger resultat
Eller är jag
mest bara lat

Badrumshöst

Jag lämnar en årstid bakom mig
när jag långsamt går upp ur min säng
I badrummet möter en annan
En årstid betydligt mer sträng

Jag blev misstänksam redan igår
Nu noterar jag tydliga spår
Sensommarljuset känns armt
och vattnet blir saktare varmt

När blickar möts

Jag kan se på dig
utan att se dig
om jag undviker din blick

Jag kan ta på dig
utan att nå dig
om jag just då inte fick

För när blickar möts
så sker allt det
som annars aldrig sker

Och när kroppar möts
så förändras allt
av att båda parter ger

Det blanka pappret

Jag går det blanka papprets väg
En väg som inte är nån väg
Den rymmer frånvaron av allt
men utan nån centralgestalt

Döden är mitt hem

Jag är bara på utflykt
På en utflykt som kallas liv
Den har gett mig så många intryck
och försett mig med perspektiv

Men en dag ska jag hem igen
Varje utflykt har ju sitt slut
Och den dag som jag kommer hem
blir allting som det var förut

När börjar dagen?

Dagen har inte börjat
fastän solen redan står högt
Är det ett märkligt faktum
eller bara jag som är trött

Vad kan få dagen att börja?
Vem kan få tiden att gå?
Hur jag än ser på saken
så är det nog jag ändå

Du och jag

Vi har nånting tillsammans
som inga andra har
Och vad vi än gör med det
så finns det alltid kvar

Vi kan dela det varenda dag
eller inte alls
Kanske i en ömsint kyss
eller i en vals

Min vän

I en andlig värld
är du och jag aldrig åtskilda
Du är med mig
oavsett vad jag gör

Att ha fått möta dig
mitt under detta liv
förblir mig en sann glädje
att leva på tills jag dör

Närminnets flykt

Den korta tid
som det tar
att lägga ifrån sig
den just urladdade
eltandborsten
och skölja munnen

Är ändå tillräckligt lång
för att jag ska hinna glömma
att ställa den
i laddaren

Solipsistmöten

När jag ser att allt är ett
Att det inte finns någon att klandra
Då förstår jag att allt som skett
är att jag har träffat varandra

Mållös

Jag blir alldeles mållös
när jag inser
att jag inte längre
har några mål

Välkommen kritik

När jag uttrycker mig slarvigt
är jag tacksam för kritik
Ty min strävan är att tydliggöra
med min retorik

Jag vill klargöra min tanke
så att den kan möta din
Vare sig den är gemensam
eller om vi har varsin

Livets hjul

Kvarnen maler – hjulet snurrar
Allting går sin gilla gång
Hjulet snurrar – kvarnen maler
Allt sker bortom mitt förstånd

Otrohet per vers

När nervändar möts
och det stöts och det blöts
medan hudceller nöts

Då banden som knöts
blev ett löfte som bröts
för att ögonen slöts när det njöts

Naturande

Som ett rö för vinden
böjer jag mig ödmjukt
fast förankrad med
okuvliga rötter i jorden

En hårsmån från lyckan

Jag var en hårsmån ifrån lyckan häromdagen
när jag som vanligt gick omkring och bara log
Men det var oklart om jag just då ville ha den
för det var som om jag redan hade nog

Andlöst vacker

Hon är andlöst vacker
fast det verkar som hon inte vet
Andlöst vacker
som om det var en hemlighet

Hon är andlöst vacker
men gör det inte till en grej
Andlöst vacker
och samtidigt en vanlig tjej

Halvvaken

Jag väntar på att dagen gryr
i tidig morgontimma
och undrar vem som färden styr
när sikten döljs av dimma

I sommarstugan

Sängen tar emot min vila
Drömmen möter min sömn
Elden svävar mellan liv och glöd
utan att någon märker det

Tvärvarande ärvaro

När jag inte lyckas
vara här och nu
lyckas jag istället
vara tvär och sur

Detta gäller inte
när jag är förkyld
Då brukar jag lyckas
vara är och du

Krigslist

Jag väljer min strid
Jag bidar min tid
Jag väntar till stunden är inne

När själen är klar
då får jag det svar
som leder till frid i mitt sinne

Nakenliv

Sköna dagar
med riktigt bra väder
räknas kalsonger
som ytterkläder

Någonting bra

Det är nånting som gör mig bra
Kanske en kombination
av allt det jag gör varje dag
mot min envisa inflammation

Visdomsord

Jag säger ibland saker
som jag inte visste att jag visste

Jag lär mig då något nytt
som jag tydligen redan vet

Via Tao

Mitt sökande
började med Tao
och slutade med Tao

Däremellan låg
allt som inte var Tao
men likväl var Tao

Långsamhetens lov

Jag sjunger långsamhetens lov
och jag har väldigt goda skäl
För om jag hastar får jag ont
men långsamheten gör mig väl

En sådan dag

Det finns dagar
då jag känner mig bättre
och det finns dagar
då jag känner mig sämre

Det här var just
en sådan dag

När allt går som det ska

När allt går som det ska
känns livet riktigt bra
Fast då kan minsta knas
förstöra mitt kalas

Den mödosamma vägen

Den mödosamma vägen tillbaka
är den väg som återstår
när jag råkat gå åt helt fel håll
på den väg som jag nu går

Varsam

Varsam finner jag lyckan inom mig
och varsamt står den mig bi
Varsamheten visar mig lyckan
som varsam finns inuti

Den långa vägen tillbaka

Den långa vägen tillbaka
är den väg som jag vill gå
när jag insett att en högre höjd
inte längre går att nå

Den långa vägen tillbaka
är den väg som jag vill gå
när de saker som har gått min väg
nog har varit alltför få

Försvinnande fundering

Jag försvinner lite i taget
Frågan är om det är självet eller jaget?
Snart finns i alla fall ingenting kvar
Eller så gör det det – men var?

Så mycket tvekan

Jag har så mycket tvekan
när det gäller dig

Så mycket tvekan
att jag säger nej

För jag vill ge dig ett ja
om vi varandra ska ha

Och finns inte det får det va’

Maktens megafoner

När maktens megafoner
förstör demokratin
och yttrandefrihetens
apostel spärras in

Då undrar man var medborgarna
har sin sympati
och vem som står på tur
i detta högförräderi

Vi misstänker varandra
längs den nya järnridån
Jag frågar dig min vän
Är du en maktens megafon?

Liv

Jag ser havet i dina ögon
Jag känner vårvinden i din själ
Medan vemodet i ditt väsen
blir till konstverk för allas väl

Den inslagna vägen

Jag går på den inslagna vägen
med drömmar som ej slagit in
Att därför slå in på en annan väg
har just inte slagit mig in

Enkelt

Tänk om allting vore enkelt.
Vad enkelt allting skulle vara då!

Underbart & Meningslöst

Hur kan livet samtidigt vara
underbart och meningslöst

Ja det skulle jag säga dig
om jag kunde

Men jag vill inte att det
ska låta alltför religiöst

Så det får du själv komma
underfund med