Det var en oväntad följd av betydelselöshet
som tog honom bort från den stig
trampad av ödet som lett honom dit
i form av ett tidsfördriv
Inget kan längre förvåna
Allt går sin gilla gång
Han går där med gräs mellan tårna
Från träden hörs fågelsång
Medan somliga av oss ska vila
ska andra nu sätta fart
Först när alla har slutat att lida
är hans skenbara arbete klart