Lennart Hallström – Sida 9

Talande tystnad

I varje debatt lyssnar jag noga
till vad varje talare inte säger

Där finner jag den sanning
som deras ord försöker dölja

Organiserad passion

Nej det är ej disciplin
som är drivkraften hos min person

Min konstnärlighet är nog mera ett uttryck
för organiserad passion

Längre

Varje år kommer mänskligheten lite längre

Lite längre bort från det naturliga liv
som vi en gång levde

Lite längre bort från de sammanhang
som utgör grunden för allt liv

Lite längre bort från den jord
som föder oss

Detta var från början en utveckling
som har lett oss långt

Men inte längre

Causeless Celebration

Is there any reason to celebrate?
Of course there is!

I’m celebrating that I am able to celebrate!
Not long ago I wasn’t.

I also celebrate that I’m telling you about it.
It’s been on my mind for quite some time now.

And if you’d like to celebrate with me
that’s worth celebrating too!

But I don’t really need a reason to celebrate.
That’s usually the best celebration.

Causeless celebration!

Celebrating the causeless cause

Isolerad

Vinden och regnet och fåglarna
är de ljud som jag hör numera

Trots det måste inspelningsstudion jag byggt
även mot dem isolera

Medial dissonans

Den verklighet
som nyheterna rapporterar
förblir främmande för många
och värre än så för somliga

Ty den verklighet
som var och en har omkring sig
liknar mycket sällan den verklighet
som nyheterna rapporterar

Och nyheterna
kan ju inte rapportera
var och ens verklighet
Det skulle ju bara inte gå

Istället får vi käbbla med varandra
i fikarummen och på facebook
om vilken verklighet som är den rätta
Precis som om det bara fanns en

Poetens plikt

Jag har fullgjort min plikt
Jag har skrivit en dikt
som berättar om livet jag levde

Medan världen runt om
gick från glädje och sång
till att uttrycka ondska och vrede

Jag såg växlingen ske
utan att följa med
i den vågdal som följer en vågtopp

Och förblir på den höjd
där jag lever förnöjd
utan terror och hatiska påhopp

Ja jag lever mitt liv
långt från ilska och kiv
och behåller min känsla av frihet

Medan världen runt om
ställer vi emot dom
i det pågående haveriet

The Balance of Power

The balance of power is tilted
Just like it has always been
Towards those who issue the money
The ones who are never seen

The balance of power is tilted
And nothing can tilt it back
As long as we don’t know the reason
And don’t know we’re under attack

The balance of power is tilted
We’re fighting a losing war
The winner is business as usual
The loser the same as before

The balance of power is tilted
but nobody wants to know
who still is a part of the system
that tethered us long ago

The balance of power is tilted
Just like it has always been
Towards those who issue the money
The ones who are never seen

Hur kan
hundra våningsplan
som inte har skadats
det allra minsta
samt konstruerats
för att bära upp
alla ovanförliggande
våningars tyngd
med stor marginal
plötsligt rasa samman
som ett korthus
i fritt fall

Hur blir det bättre än så här

När min blick är klar
och jag har ett svar
känns det ändå som en plåga

Jag har gått Access
och har fått en press
på att ständigt ha en fråga

Det är inte lätt
när man vill ha rätt
att då göra detta valet

Så att varken ha
fråga eller svar
vore kanske idealet

Vet hut

Vet hut
skrek Movitz
till mig en dag
Vet hut
och spela din lyra

Märk
hur din skugga
har gripit tag
i dina förmågor
dyra

Gutår
gamle skojare
väste jag
Gutår
och låt mig få leva

Fast inom mig levde
min skugga kvar
Full
av vemod
och leda

Lyckan

Lyckan finns alltid strax bortom den gräns
som uppstår var gång som det känns
så mycket bättre än alldeles nyss
så kom ge mig ännu en kyss

Ensamföretagarens dikt

Jag kom alldeles av mig
när du tittade in
Och min första impuls var
att säga försvinn

För jag gör nånting viktigt
och vill inte bli störd
Jag försöker bli klar
innan posten är körd

Just då blev jag varse
att det var DU
Och då bröts min ilska
med ens mitt itu

Jag rusade mot dig
med vidöppen famn
Uppfylld av kärlek
och from som ett lamm

Tänk vilken skillnad
en människa gör
beroende på
VEM som kommer och stör

Jag skulle kunna säga

Jag skulle kunna säga
vad jag egentligen tycker
men väntar tills jag vet
om du tycker som jag

Om du gör likadant
så blir det inte mycket
som vi kan diskutera
och det är kanske bra

Men om vi båda vågar
stå upp för vad vi står för
så kan vi ge varandra
nya perspektiv

Fast risken är ju alltid
att du är väldigt målför
och allt du har att säga
består av invektiv

Ty det blir ofta fallet
när åsikten är svag
och det inte finns
nåt faktaunderlag

För om du vore säker
på att dina svar är rätt
så skulle du ju lyssna
tills du ser ett sätt

Att möta mina tankar
och ge mig just de svar
som får mig att begripa
hur väldigt fel jag har

Men om du inte gör det
så vet jag var du står
Då har du bara åsikter
som andra hittat på

Inifrån och ut

Jag ska vinna slaget
inifrån och ut
För på det hela taget
finns inget annat slut

På kampen mot det yttre
som jag vill vinna mot
Än att börja inse
var det har sin rot

Att det är det inre
som likt en bördig jord
ger upphov till det yttre
Ja sanna mina ord

Den kamp jag nu vill vinna
är kampen inuti
Där något ska försvinna
och något ska förbli

Jag måste bara inse
att för att få ett slut
Så ska jag vinna slaget
inifrån och ut

Morgondagen

Längtar efter morgonda’n
när gårdagen är över
Den som ännu ej är här
har allt som jag behöver

Ty morgonda’n är oförstörd
Orörd av den plåga
som förstörde gårdagen
och blåste ut min låga

Underligt underbart

Länge levde jag i tillvaron
undrande över dess beskaffenhet

Så småningom förstod jag den
och undrandet upphörde

Jag hade förstått dess beskaffenhet helt och hållet

Men det fanns något som inte var en del av den
men inte heller inte var en del av den
som därför skulle ta mig ännu en tid att upptäcka

Det var undret
Undret i tillvaron

Som inte är en del av den
men inte heller inte är en del av den

Jag har upplevt undret i tillvaron
Och sedan dess finns ingen återvändo

Ingen kan ta det ifrån mig
Inget kan hindra mig från att uppleva det
När jag vill

Undrandet var min livsväg
Undret blev min destination

Så underligt underbart

Time and Again

I wake up to a new day
and don’t know what to say
It looks the same as yesterday
but turns out it is not

I never seem to understand
the mystery of time
The way it’s an illusion
and yet is all I’ve got

Den svåra konsten

Den svåra konsten att förstå
att det som hjälpte – hjälpte då
Att denna stund är helt unik
fast den är den andra lik

Dekadens

När ingenting har gått min väg
och fast jag nästan skäms
så har det hänt att vissa dar
har krönts med dekadens

Fortfarande bra – fast sämre

Det romerska rikets uppgång och fall
är något som liknar vår samtid
Det pågår en utveckling ingen vill ha
som påverkar allas vår framtid

Vissa har drabbats av det som nu sker
Andra har inte ens märkt det
Många har låtsats att dom inget ser
Dessa har snarast förstärkt det

Hur kan ett rike så mäktigt och stort
börja sin väg mot förfall
utan att folket förstår vad som sker
utan en enda kravall

Är det på grund av vårt välstånd ändå
– att vårt land är ett av dom främre –
som vi nu låter detta förfall hålla på:
”Det är fortfarande bra – fast sämre”

Awakened

I wake up
to another day of bliss
Wash my smiling face
and take a piss

When everything
is equally a thrill
I need not even care
what is my will

Skitfundering

När det bara är du själv
som förbrukar toapappret
i ditt hushåll

Då blir åtgången av toapapper
ett överraskande exakt mått
på livets gång

Utsiktslös terror

Nej de tror inte att de kan vinna över oss
Det är just därför de gör som de gör

De är desperata just för att de inte kan vinna
Så de gör det lilla de kan för att jävlas

För att åtminstone dra med sig några av oss
I deras utsiktslösa kamp mot övermakten

Och med döden som enda framtidsplan

Inte vice versa

Jag har ett perspektiv som inte du har
Som gör att jag kan förstå dig – men inte vice versa

När jag beskriver mitt perspektiv så förstår du det inte
Du vill inte heller förstå eller pröva det perspektivet

För det är så långt ifrån ditt eget att det skrämmer dig
Det skrämmer dig till och med att någon annan kan ha det

Så därför möts vi inte – och kan inte heller mötas

För att jag har ett perspektiv som inte du har
Som gör att jag kan förstå dig – men inte vice versa

I tacksamhet

I tacksamhet ser jag hur världen vaknar
till ännu en ny dag på gott och ont

Jag ser på allt som kallas orättvisor
men avstår från att fälla någon dom

I tacksamhet ser jag hur mörkret skingras
när natten åter växlar och blir dag

I tacksamhet ser jag hur allt förändras
I tacksamhet tar jag mitt andetag

Musikgeometri

Från ett runt piano
strömmar varje ton
i tangentens riktning

Each new day

Each new day
brings a brand new way
for me to see
and for me to be

The past is gone
What’s going on
is all I need
to set me free

Innan stjärnorna

Innan stjärnorna fanns
så var du och jag
någon annanstans

Innan stjärnorna fanns
var det inte så lätt
att bli kär

För när du och jag
går här i månskenet
hand i hand

får jag känslor som nog
beror på att dom
är där

Inte ens

När inte ens experter
på kärlek och samlevnad
lyckas hålla ihop en relation

Då anar man
att det kanske handlar om
något helt annat

Att vi har varandra en tid
Att det kanske ska vara så
Att vi ska vara nöjda

Tacksamma för det som var
Tacksamma för hur det blir
Tacksamma för det som är

Vintertid

Klockan är bara halv åtta
fast egentligen är den mer

Eller så var det tvärtom

Jag är aldrig riktigt säker
på om tiden tar eller ger

Nu gör det ont på ett annat sätt

Det gjorde ont när du inte förstod varför jag var missnöjd
När jag sa att jag ville ses oftare
Nu gör det ont på ett annat sätt

Det gjorde ont när du sa att du måste prioritera andra saker
Som ditt arbete och dina vänner
Nu gör det ont på ett annat sätt

Det gjorde ont att allting hela tiden skulle vara på dina villkor
Bara för att jag gjorde det möjligt
Nu gör det ont på ett annat sätt

Åren passerade och smärtan övergick till att bli en vana
Men en dag stod jag inte ut längre så jag lämnade dig
Och ända sedan dess har jag sluppit ifrån den där smärtan

Nu gör det ont på ett annat sätt

Bort

Jag måste bort
Bort från alltihop
Bort från alla likasinnade
Som jag haft sån glädje av

Bort – dit ingen kan nå mig
Där bara jag är
Där jag kan göra det jag ska göra
Bättre än här

Jag måste bort
Där jag blir ett oskrivet blad
Och allt annat blir min bakgrund
Mitt förflutna

Jag förväntar ingen förståelse
Och behöver ingen
Allt jag behöver kommer att visa sig
Det räcker så

Allting går åt rätt håll

Allting går åt rätt håll
även det som går åt motsatt håll
För om allting gick åt samma håll
hade vi aldrig mötts

Ode till odet

Att på vers kunna fira
nåt som jag håller kärt
genom diktformen ode
är för mig mycket värt

[Här är denna dagsvers slut
men fortsätter som en dikt
till min mors 90-årskalas:]

Just idag är det dig
som mitt ode berör
Och jag sjunger ditt lov
som vi nog alla gör

Du är svår att beskriva
som nåt annat än god
Denna högsta av gåvor
som av kärlek är gjord

Och du sprider din godhet
genom att finnas till
Att du är den du är
är det enda vi vill

I ensamheten

Det är i ensamheten jag finner ro
Inte hos nån annan
Där finns allt och ingenting
Allt och inget smälter samman

Där finns ro och där finns frid
Där finns frånvaron av tid
Det är i ensamheten jag ser
att det finns så mycket mer

Hålet gapar tomt

Långt bortom händelsehorisonten
står du och jag och ser på
medan universum kröker sig
och tiden stannar

När inget hänger över mig

När inget hänger över mig
Då kommer livet tillbaka

Då hör jag fågelsången
Då känner jag solen mot min kind

Då andas jag djupare
Då flödar lyriken

När inget hänger över mig

Elfte timmen

Det var i elfte timmen
Elfte timmen
Det fanns ännu lite tid kvar
Men inte mycket

Det var i elfte timmen
Elfte timmen
Snart var det försent
Alldeles försent

Tiden gick och ingen sa nåt
för det fanns inget att säga
som inte redan hade sagts

Ingen gjorde nåt
Alla ville nog
Men ingen gjorde nåt
Alla väntade