Författare: Lennart Hallström

Griftetal

Jag levde linjärt
under så många år
och försökte förstå
det jag numer förstår

Men jag såg inte alls
hur det skulle gå till
när det inte fanns tid
för allting som jag vill

Så jag hoppades på
att få liv efter liv
och att hålla mig frisk
för att bli effektiv

Men en dag kom jag på
att det finns ingen tid
när jag står mitt i nuet
och inte bredvid

Så jag började leva
mer centripetalt
och är nu mer än nöjd
med det liv som jag valt

Jag har levt på ett sätt
som gör att jag nu
är redo för döden
som varandets slut

Du skrämmer bort mig

Du skrämmer bort mig
med dina argument
Du är så övertygad
om vad som hänt

Och ju mer säker
du är på att ha rätt
Ju mer skrämmande
blir du på detta sätt

För alla vet ju
att ingen riktigt vet
när alla utgår
från sin erfarenhet

Du vägrar lyssna
på andra perspektiv
och jag blir skrämd av
att du är så naiv

En dag förstår du
att enbart när vi möts
kan vi få ut nåt
av allt som stöts och blöts

Hur kan vi mötas?
är frågan vi bör ha
för att vi båda
ska uppnå något bra

Verkligheten

Vad var det egentligen
som vi inte såg komma?

Vad var det egentligen
som vi har varit för naiva för att se?

Vad är det egentligen
som gång på gång är helt oacceptabelt?

Svaret är detsamma på alla tre frågorna:

Det var verkligheten som
vi inte såg komma
Det var verkligheten som vi har
varit för naiva för att se
Det är verkligheten som gång på gång
är helt oacceptabel

Är det värt att leva?

Är det värt att leva?
Är det värt att dö?
Får man ens fundera
på att ta adjö?

När passeras gränsen
för ett värdigt liv?
Kanske blir demensen
det som tar oss dit?

Får vi enbart välja
det vi känner väl?
Eller får man ställa
frågor om sin själ?

Den som känner döden
är ej rädd att dö
Har man levt sitt öde
kan man ta adjö

Om du önskar vila
har du frågan kvar
Den som inte tvivlar
har ett enkelt svar

Den totalitära slipstenen

Den annalkande diktaturen
kommer inte att införas av en diktator

Det skulle helt enkelt inte kunna ske utan
en statskupp som snabbt skulle slås ner

Nej den kommer istället att införas av de
som anser sig försvara demokratin

Sakta men säkert – gradvis – nästan omärkligt

Och liksom grodan i det allt varmare vattnet
kommer de flesta att vänja sig och inte reagera

Så dras den totalitära slipstenen

Jag blev aldrig densamma

Vi var vänner
på väg hem från dansen
Och vi ville
ta vara på chansen

Det var nånting
som fick mig att stanna
Efter det
blev jag aldrig densamma

Solen sken
när jag stod vid ditt fönster
och du varnade mig
för ditt mönster

Jag förstod nu
var vi skulle hamna
Efter det
blev jag aldrig densamma

Det blev två år
men kändes som fem
Jag gick in för
att skapa ett hem

För du trodde
du skulle bli mamma
Efter det
blev jag aldrig densamma

Jag var redo
att viga mitt liv
Men du blev
bara provokativ

När du lämna’ mig
stod jag och stamma
Efter det
blev jag aldrig densamma

Ingen annan
har tillfört mig mer
trots att jag
har haft så många fler

Du må kalla dig
min gamla flamma
Efter Dig
blev jag aldrig densamma

Visst kommer jag att gråta

Visst kommer jag att gråta
när vi ska skiljas åt
på grund av alla minnen
som vi har delat på

Nu väntar nya minnen
med andra för oss två
och våran färd tillsammans
går skilda vägar då

Jag gråter ej av lycka
men heller ej av sorg
Jag gråter mest av tacksamhet
för det som fann sin form

Som del av livets mening
och visdomen jag bär
Som hjälpte mig att växa
och vara den jag är

Din gåva till världen

Har du gett din gåva till världen
Det som fick dig att komma hit
Det som är din mening med färden
och poängen med din visit

Har du gett din gåva till världen
eller vet du ej vad den är
Går du ännu omkring och bär den
eller har du den inte här

Det är alltid nåt som du älskar
Något meningsfullt i ditt liv
Har du barn är det säkert dessa
som har fått dig att komma hit

Det kan även vara nåt annat
som du älskar på samma sätt
Nåt du ger av i samma anda
som blir kvar sedan du har gett

En vanlig tisdag

Det är en vanlig tisdag idag
Nej det är det verkligen inte

Det är en mycket ovanlig tisdag idag
för den kommer aldrig mer tillbaka

När denna tisdag väl har passerat
så är den helt försvunnen för alltid

Därför är denna tisdag mycket speciell
Precis som livets alla andra dagar

Ja alla livets dagar är precis lika unika
som denna mycket speciella tisdag

Unika dagar är därför mycket vanliga
På så sätt är även denna tisdag vanlig

Det är med andra ord helt upp till dig själv
att se det unika eller det vanliga varje dag
varje timme, varje minut, varje ögonblick

Självrannsakan inför döden

När även jag nån gång i framtiden ligger på min dödsbädd
så kan jag i alla fall säga att jag har levt ett framgångsrikt liv!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har gjort mitt bästa!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har gjort så gott jag kunnat!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har gjort ett tappert försök!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har inte har gett upp i första taget!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har följt mitt hjärta!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag har varit sann mot mig själv!

Njaaaaa det kanske jag inte kan säga precis,
men jag kan i alla fall säga att jag inte har skämt ut mig fullständigt!

Fast å andra sidan är jag inte dö än så man vet ju aldrig…